POLCIRKELNS FÖRFLYTTNING MOT NORR

Polcirkeln är inte någon fast parallellcirkel på jorden. Den flyttar sig norrut med en hastighet av 15 m/år på grund av inverkan från planeterna. Därför ligger polcirkeln på nya kartor inte på samma ställe som på gamla.

Polcirkelns rörelse i verkligheten
Norra polcirkeln ligger för närvarande på latituden 66º33'34" (1990). Denna latitud återspeglar jordaxelns lutning mot normalen till jordbanan runt solen. Till följd av gravitationen från planeterna ändras jordbanans läge kontinuerligt så att den nämnda lutningen minskar. Detta gör att polcirkeln rör sig mot norr. Hastigheten uppgår till 0"47/år, vilket motsvarar 15 m/år. På ett århundrade har alltså polcirkeln flyttat sig 1,5 km norrut. Denna rörelse är egentligen en del av en extremt långperiodisk rörelse i vilken polcirkelns latitud varierar med ett par grader under loppet av omkring 40 000 år.

Till följd av gravitationen från månen, som verkar på den avplattade jorden, ändras dessutom jordaxeln så att polcirkelns latitud varierar periodiskt med 18" eller 570 m på knappt 19 år ("nutationen"). När vi här talar om polcirkeln och dess förflyttning mot norr är det medelpolcirkeln under en 19-årsperiod vi avser.

Polcirkelns förflyttning på våra kartor
På 1700-talet framställde den fransk-svenska gradmätningsexpeditionen till Tornedalen en ganska detaljerad karta med polcirkeln inlagd. Dess latitud är där ungefär 66º31'28", vilket motsvarar polcirkelns läge år 1720. På Generalstabens kartor finner man polcirkeln på latituden 66º32'47". Detta är polcirkelns läge år 1890. På kartverkets/Lantmäteriverkets kartor ligger polcirkeln på latituden 66º33'25"m som gäller för år 1970.

När det på våra nuvarande topografiska kartor står "Norra polcirkeln" är detta alltså en sanning med modifikation. Vad som menas är Norra medelpolcirkeln år 1970. Under en människas livstid hinner medelpolcirkeln flytta sig mer än en halv bågminut eller över 1 km norrut.

Referens

H.M. Nautical Almanac Offices: Explanatory Supplement to the Astronomical Ephemerts. London 1974

LJUSAST VID POLCIRKELN

Ju närmare man kommer norra Polcirkeln söderifrån, desto längre är den sammanlagda tiden med dagsljus per år, norr om den minskar dagsljuset något igen. Jämfört med ekvatorn har vi sammanlagt hela sju dygn mer dagsljus per år.

Det här beror inte bara på vårt vackra väder utan har istället att göra med den elliptiska bana som jorden går runt solen. Jorden är längst bort ifrån solen i början av juli, då går alltså jorden som långsammast och därför tar norra halvklotets sommar längre tid än södra halvklotets. Följaktligen inträffar motsatsen i januari när vi är närmast solen, och far fram fortare i rymden.

I tillägg till detta finns något som heter refraktion, det innebär att ljuset bryts när det passerar genom atmosfären och därigenom får man intrycket att solen "lyfts upp" över horisonten när den egentligen ligger alldeles under den. Detta fenomen är extra framträdande vid polerna men där är färre soluppgångar och solnedgångar än vid polcirklarna, därav topplaceringen i ljusligan för Norra Polcirkeln!

Nu innebär ju inte det här att vi har varken varmast eller soligast här, jämfört med övriga världen. Ibland seglar ett och annat moln förbi även här i fjälltrakterna och dagsljus är ju inte riktigt samma sak som en stekande sol, men den som säger att det är mörkt i Norra Sverige, den personen borde nog läsa Nationalencyklopedin... (det är där vi hämtat denna information)